Jag kan inte fatta att det är nästan ett år sedan jag skrev här. Det är mycket som har hänt sedan dess och jag har helt enkelt glömt bort att uppdatera och skriva något nytt här.
Jag har precis avslutat mitt andra år på barn och fritid. Det har verkligen varit en kamp då jag har fått åka in på sjukhus många gånger på grund av min magkatarr som inte vill ge med sig. Men vem har sagt att ett liv med Gud är utan problem? Dock är jag så glad att Han har hjälpt mig igenom ännu ett år med studerande. Jag har fått ta bort några ämnen för att klara av det, men jag ser inte det som ett misslyckande utan snarare som en möjlighet att få klara av de ämnen som jag hade kvar. Nu efteråt kan jag se verkligen hur Gud har varit med mig igenom det hela då jag egentligen borde ha fått icke godkänt i många ämnen men på något sätt så har Gud hjälpt mig att fixa det som för mig verkade omöjligt med som var för Gud lätt som en plätt.
Nej som sagt, livet är inte utan problem bara för att man har Gud vid sin sida, vi får fortfarande gå igenom svårigheter precis som alla andra. Våran fördel är dock att vi har en Gud som vill gå med oss och uppmuntra oss i våra svåra stunder till att fortsätta kämpa och inte ge upp. Under detta året har jag varit på väg att ge upp massvis med gånger, tänkt att bara hoppa av och strunta i allt eftersom att jag inte känner att jag är på rätt linje och min mage är inte bra. Men Gud har hjälpt mig att kämpa på genom allt detta, trots min höga frånvaro så fick jag avsluta mitt andra år med godkänt i alla ämnen, lyckades även få två C och ett D något som för mig är ett mirakel i sig.
Kan inte vara mer tacksam till Gud för allt som Han har gjort. Det senaste året har mitt liv varit upp och ner, min relation till Gud har inte alltid varit så bra, trots det har Han ändå funnits där och hjälpt mig istället för att överge mig och låta mig försöka klara mig själv som bara skulle leda till katastrof. Han har funnits där genom allt och burit mig i sin trygga famn trots att jag ibland vände ryggen mot honom.
Jag tänker ständigt på den texten som handlar om en man som får en dröm om att han går på en strand och hela hans liv passerar förbi. Vid den tid då han har mått bra och hans liv har gått på räls så såg han två par fotspår och han förstod att det ena paret skulle föreställa hans och det andra Guds. Men under hans svåra tider kunde han bara se ett par fotspår och han frågade Gud varför Han hade lämnat honom när han behövde Gud som mest. Då svarar Gud att Han inte hade övergivit honom utan det var i den svåraste stunden som Gud bar honom för att hjälpa honom.
Gud överger oss aldrig även om Han ibland kan kännas långt borta och det känns som Han har försvunnit. Oftast är det vi som bara inte kan höra och se Honom på grund av våra omständigheter men det är då vi behöver påminna oss själva om att det är nu Gud bär oss.
Jag vet vad jag vill ägna mitt sommarlov åt, nu när jag äntligen har tid till annat än att studera. Jag vill dela denna sommaren med Han som älskar mig så mycket att Han gav sitt liv för mig, Han som ständigt finns vid min sida och tålmodigt väntar på att jag ska komma till Honom. Jag spendera denna sommar med Gud!
Jag vet inte vilken situation du är i som läser detta, men en sak vet jag, ingenting är för stort för Gud! Vilka problem du än har kan du lägga dem i Hans hand och Han kommer att ta hand om dem. Vågar du ge honom en chans?
